måndag 9 juni 2014
Bakom kulisserna: Mästarfotograferna
När vi gamla och glömska sitter på Bromarfhemmet, kan vi ta fram vårt bröllopsalbum och återkalla bröllopsdagens magi tack vare dessa tre canon-fotografer!
fredag 30 maj 2014
Bakom kulisserna: Elvis in the house
Wise men say, only fools rush in
but I can't help, falling in love with you
Vi hade tänkt överraska bröllopsgästerna genom att sjunga och spela Elvis Can't help falling in love i kyrkan. Planen gick tyvärr i stöpet, för att blivande frun i huset inte hann öva sitt pianospel tillräckligt.
Musiken som vi sist och slutligen valde var mycket fin och stämningsfull i alla fall. Som ingångsmusik hade vi ett preludium av Johann Sebastian Bach, men exakt vilket stycke är fortfarande oklart*. Vi var båda så pirriga av stunden att våra minnen från promenaden till altaret är suddiga.
Det var därför bra att börja vigseln med något välbekant, och vi hade valt en psalm som alla kan, nämligen Den blomstertid nu kommer. Vi valde den eftersom texten (som är skriven av Israel Kolmodin ca 1690) perfekt fångar upp de förväntningar man har på äktenskapet - det varma, ljusa, evighetslånga sommarlovet.
Den blomstertid nu kommer
med lust och färgring stor.
Nu nalkas ljuvlig sommar
då gräs och gröda gror.
Den blida solen väcker
allt det som varit dött.
Den allt med grönska täcker,
och allt blir återfött.
De fagra blomsterängar
och åkerns ädla säd,
de rika örtesängar
och alla gröna träd
skall oss var dag påminna
Guds godhets rikedom.
Låt oss den nåd besinna
som räcker året om.
Om Bach är den sakrala orgelmusikens store mästare var man än befinner sig i Europa och Den blomstertid nu kommer är en nordisk klassiker, så var vårt nästa musikval franskt (som sig bör på fransk mark). Prière à Notre-Dame (Bön i Notre-Dame) av kompositören Léon Boëllman är ett vackert och stillsamt musikstycke, lämplig att lugna ner sig till efter spänningen med äktenskapslöftena.
Här är ett smakprov:
Och när det hela var över blev det lite Elvis i alla fall. Som utgångsmusik spelades nämligen Can't help falling in love.
Vad hade du för musik på ditt bröllop? Eller vad skulle du vilja höra när du gifter dig?
* update: Svenska kyrkans organist mejlade just och berättade att det var Preludium nummer 1 i C-dur ur Acht kleine Preludien und Fugen:
but I can't help, falling in love with you
Vi hade tänkt överraska bröllopsgästerna genom att sjunga och spela Elvis Can't help falling in love i kyrkan. Planen gick tyvärr i stöpet, för att blivande frun i huset inte hann öva sitt pianospel tillräckligt.
Musiken som vi sist och slutligen valde var mycket fin och stämningsfull i alla fall. Som ingångsmusik hade vi ett preludium av Johann Sebastian Bach, men exakt vilket stycke är fortfarande oklart*. Vi var båda så pirriga av stunden att våra minnen från promenaden till altaret är suddiga.
Det var därför bra att börja vigseln med något välbekant, och vi hade valt en psalm som alla kan, nämligen Den blomstertid nu kommer. Vi valde den eftersom texten (som är skriven av Israel Kolmodin ca 1690) perfekt fångar upp de förväntningar man har på äktenskapet - det varma, ljusa, evighetslånga sommarlovet.
Den blomstertid nu kommer
med lust och färgring stor.
Nu nalkas ljuvlig sommar
då gräs och gröda gror.
Den blida solen väcker
allt det som varit dött.
Den allt med grönska täcker,
och allt blir återfött.
De fagra blomsterängar
och åkerns ädla säd,
de rika örtesängar
och alla gröna träd
skall oss var dag påminna
Guds godhets rikedom.
Låt oss den nåd besinna
som räcker året om.
Om Bach är den sakrala orgelmusikens store mästare var man än befinner sig i Europa och Den blomstertid nu kommer är en nordisk klassiker, så var vårt nästa musikval franskt (som sig bör på fransk mark). Prière à Notre-Dame (Bön i Notre-Dame) av kompositören Léon Boëllman är ett vackert och stillsamt musikstycke, lämplig att lugna ner sig till efter spänningen med äktenskapslöftena.
Här är ett smakprov:
Och när det hela var över blev det lite Elvis i alla fall. Som utgångsmusik spelades nämligen Can't help falling in love.
Vad hade du för musik på ditt bröllop? Eller vad skulle du vilja höra när du gifter dig?
* update: Svenska kyrkans organist mejlade just och berättade att det var Preludium nummer 1 i C-dur ur Acht kleine Preludien und Fugen:
lördag 24 maj 2014
Några bilder från en härlig bröllopsdag
Jag ger upp!
Du som just surfat in här, med fräscha tankar och ögon, ska veta att jag nu har suttit här i över en timme och försökt formulera något vettigt om vår bröllopsdag. Så svårt borde det inte vara, jag var ju där! Som en aktiv deltagare vid sidan av min äkta man (ganska nice att kunna säga så nu, btw).
Men hur ska vi formulera våra upplevelser och minnen om bröllopsdagen, så att det gör dagen rättvisa? Hur beskriva hur otroligt fin den blev och hur den översteg alla våra förväntningar? Att den ofta är i våra tankar. Det är så mycket man vill berätta, att allt blir osagt för att man inte vet var man ska börja.
Så vi gör det i etapper och börjar med att visa vad som satte prickarna över ö:et i vår bröllopsdag - eller som fransmännen skulle säga: la cerise sur le gâteau - körsbäret på tårtan*, nämligen bröllopsgästerna. Dagens mästerfotograf Märta tog några härliga gruppfoton på gänget!
* Bröllopstårtan hade faktiskt körsbär på toppen.
Du som just surfat in här, med fräscha tankar och ögon, ska veta att jag nu har suttit här i över en timme och försökt formulera något vettigt om vår bröllopsdag. Så svårt borde det inte vara, jag var ju där! Som en aktiv deltagare vid sidan av min äkta man (ganska nice att kunna säga så nu, btw).
Men hur ska vi formulera våra upplevelser och minnen om bröllopsdagen, så att det gör dagen rättvisa? Hur beskriva hur otroligt fin den blev och hur den översteg alla våra förväntningar? Att den ofta är i våra tankar. Det är så mycket man vill berätta, att allt blir osagt för att man inte vet var man ska börja.
Så vi gör det i etapper och börjar med att visa vad som satte prickarna över ö:et i vår bröllopsdag - eller som fransmännen skulle säga: la cerise sur le gâteau - körsbäret på tårtan*, nämligen bröllopsgästerna. Dagens mästerfotograf Märta tog några härliga gruppfoton på gänget!
* Bröllopstårtan hade faktiskt körsbär på toppen.
 |
onsdag 2 april 2014
Ny tävling på gång!
Nu kan du vinna en av våra franska favoritfilmer Amélie från Montmartre här på bloggen. Det enda du behöver göra är att svara rätt på frågan: Vem spelar den kvinnliga huvudrollen i filmen?
Filmen hade premiär 25 april 2001 och kommer att fira 13-årsjubileum samma dag som bröllopsgästerna flyger ner till Paris. Det ska vi komma ihåg att skåla för!
Filmen har också ett härligt soundtrack, här är ett smakprov:
Filmen hade premiär 25 april 2001 och kommer att fira 13-årsjubileum samma dag som bröllopsgästerna flyger ner till Paris. Det ska vi komma ihåg att skåla för!
Filmen har också ett härligt soundtrack, här är ett smakprov:
fredag 28 mars 2014
När lillan kom till jorden, det var i mars när göken gol...
Den 28 mars 1984 förändrades mitt liv på ett härligt sätt när min lillasyster Ida föddes! Idag fyller hon 30 år! Lillungin! (Eller så tror vi, det är lite svårt att säga eftersom hon är adopterad från Rumänien...*)
Ida är familjens charmtroll. Hon har en speciell förmåga att verkligen se och förstå andra människor (empatisk är ordet jag letar efter) och kan njuta av dagen som den kommer. Eftersom hon är social, modig och frispråkig är hon också exceptionellt rolig att umgås med. Du vill vara i hennes närhet, för hon får dig att må bra. Många gratulationer på din dag Ida!
Ida var huvudkoordinator för min fantastiska möhippa (som jag ännu inte hunnit skriva om...) Hittar du henne på bilden månne...?
Förr i tiden var hon lite blyg framför kameran:
När Ida kom till världen, såg den ut så här:
Finlands listaykkönen 1984 var Vera Telenius sång Miljoona ruusua:
Högsta utländska låt på Suomi Top 40 år 1984 var Laura Branigans Self Control:
Mest sedda filmer år 1984 var:
1. Uuno Turhapuro armeijan leivissä, regi: Ere Kokkonen (tittare: 750 965)
2. Amadeus, regi: Milos Forman (tittare: 473 559)
3. Indiana Jones ja tuomion temppel, regi: Steven Spielberg (tittare: 450 186)
1984 var det vinter-OS i Sarajevo och Marja-Liisa Kirvesniemi tog guld i skidning på sträckorna 5, 10 och 20 km. Matti Nykänen tog guld i stora backen:
1984 var inte bara det år Ida föddes, utan även tankar om ett eget byaråd i Bromarv uppkom. Bromarv hade ju blivit en del av Tenala januari 1977 och med ett eget byaråd ville man blåsa liv i Bromarv. Här är en artikel om från Västis 11.10.1984. Många eldsjälar i det som skulle bli Wättlax byaråd på plats redan då!
När Ida föddes firade Bromarv skola 100-årsjubileum. I en artikel från Västis 29.9.1984 berättar Idas blivande lärare Per om intressanta historier från skolans direktionsprotokoll:
Det sista artikelklippet visar att det inte bara var Ida som var en nyhet i Bromarv på 80-talet, utan även det finska språket :) . I Tenala-Bromarf MBI:s kursprogram hade man för första gången (?) satt med en kurs i finska. Läsåret som startade 1984 hade också en byarådskurs, som, som bekant, ledde till uppkomsten av Wättlax byaråd. Och Christel Aminoff drog en nybörjarkurs i spanska i Tenala kyrkoby.
Alla pressklipp är från Brages Pressarkiv. Tyvärr hittade jag inget klipp från den exakta födelsedagen 28.3.1984. Det var en onsdag, Västis torde ha kommit ut den dagen. Borde de inte skrivit om den nyfödda prinsessan i Bromarv?
*Det här är ett SKÄMT som stackars Iduli fått stå ut med under lång tid. Historien bakom Rumänienskämtet är att det finns ganska få bilder på Ida som riktigt nyfödd bebis och som kreativa syskon förklarade Ville och jag för henne att det beror på att hon är adopterad. Den riktiga orsaken är förstås att föräldrarna ödslade all fotoenergi på de äldre sykonen, då de ännu hade ork med sånt.
Ida är familjens charmtroll. Hon har en speciell förmåga att verkligen se och förstå andra människor (empatisk är ordet jag letar efter) och kan njuta av dagen som den kommer. Eftersom hon är social, modig och frispråkig är hon också exceptionellt rolig att umgås med. Du vill vara i hennes närhet, för hon får dig att må bra. Många gratulationer på din dag Ida!
Ida var huvudkoordinator för min fantastiska möhippa (som jag ännu inte hunnit skriva om...) Hittar du henne på bilden månne...?
Förr i tiden var hon lite blyg framför kameran:
När Ida kom till världen, såg den ut så här:
Finlands listaykkönen 1984 var Vera Telenius sång Miljoona ruusua:
Högsta utländska låt på Suomi Top 40 år 1984 var Laura Branigans Self Control:
Mest sedda filmer år 1984 var:
1. Uuno Turhapuro armeijan leivissä, regi: Ere Kokkonen (tittare: 750 965)
2. Amadeus, regi: Milos Forman (tittare: 473 559)
3. Indiana Jones ja tuomion temppel, regi: Steven Spielberg (tittare: 450 186)
1984 var det vinter-OS i Sarajevo och Marja-Liisa Kirvesniemi tog guld i skidning på sträckorna 5, 10 och 20 km. Matti Nykänen tog guld i stora backen:
1984 var inte bara det år Ida föddes, utan även tankar om ett eget byaråd i Bromarv uppkom. Bromarv hade ju blivit en del av Tenala januari 1977 och med ett eget byaråd ville man blåsa liv i Bromarv. Här är en artikel om från Västis 11.10.1984. Många eldsjälar i det som skulle bli Wättlax byaråd på plats redan då!
När Ida föddes firade Bromarv skola 100-årsjubileum. I en artikel från Västis 29.9.1984 berättar Idas blivande lärare Per om intressanta historier från skolans direktionsprotokoll:
Det sista artikelklippet visar att det inte bara var Ida som var en nyhet i Bromarv på 80-talet, utan även det finska språket :) . I Tenala-Bromarf MBI:s kursprogram hade man för första gången (?) satt med en kurs i finska. Läsåret som startade 1984 hade också en byarådskurs, som, som bekant, ledde till uppkomsten av Wättlax byaråd. Och Christel Aminoff drog en nybörjarkurs i spanska i Tenala kyrkoby.
Alla pressklipp är från Brages Pressarkiv. Tyvärr hittade jag inget klipp från den exakta födelsedagen 28.3.1984. Det var en onsdag, Västis torde ha kommit ut den dagen. Borde de inte skrivit om den nyfödda prinsessan i Bromarv?
*Det här är ett SKÄMT som stackars Iduli fått stå ut med under lång tid. Historien bakom Rumänienskämtet är att det finns ganska få bilder på Ida som riktigt nyfödd bebis och som kreativa syskon förklarade Ville och jag för henne att det beror på att hon är adopterad. Den riktiga orsaken är förstås att föräldrarna ödslade all fotoenergi på de äldre sykonen, då de ännu hade ork med sånt.
söndag 23 mars 2014
Tack till de svarta baskrarna!
Just hemkommen efter en härlig möhippa. Glad? Jo! Nykter? Knappast! Alkolås på datorn? Nej! Tack till de svarta baskrarna! Mera bilder senare! Nu far jag och sova.
fredag 21 mars 2014
Macaronvinnare
Tävlingen är slut för denna gång och vi har dragit två vinnare. Trumvirvel.
De lyckliga två äro Henrik och Ida, som snart ska få varsin ask macaroner levererade hem till dörren. Applåder.
Båda två hade ett bra och för dem härligt utmärkande svar på tävlingsfrågan "Vad skulle du vilja se/uppleva i Paris?" Henrik svarade att han ser framemot att beundra intressanta murverk och parkpromenader medan Ida efterlyste en redig päiväkänni baserad på skumppa, macaroner och chokocroissanter. Jag tror att båda två kommer att få sina förväntningar uppfyllda!
Tack för att ni deltog i tävlingen!
De lyckliga två äro Henrik och Ida, som snart ska få varsin ask macaroner levererade hem till dörren. Applåder.
Båda två hade ett bra och för dem härligt utmärkande svar på tävlingsfrågan "Vad skulle du vilja se/uppleva i Paris?" Henrik svarade att han ser framemot att beundra intressanta murverk och parkpromenader medan Ida efterlyste en redig päiväkänni baserad på skumppa, macaroner och chokocroissanter. Jag tror att båda två kommer att få sina förväntningar uppfyllda!
Tack för att ni deltog i tävlingen!
måndag 17 mars 2014
La dentelle est arrivée - spetsen har anlänt
Det finns bara ett ord som kan beskriva spetsen och det är FANTASTISK! Finare än vad jag kom ihåg. Spetsen kommer från Italien, Europas tygmekka, och är broderad med guldfärgade pärlor och trådar som kommer att passa perfekt till den gräddvita kjolen. Helhetsintrycket blir på det här sättet ljust men med en gräddgul nyans, som passar bättre ihop med min vårbleka nos i april.
söndag 16 mars 2014
När hemmet förvandlades till en syateljé
Fru Mor sa i veckan vänligt men bestämt att jag borde börja sy på brudklänningen. Det är ju inte så många helger kvar och onödigt att lämna det till sista minuten, tyckte hon. Eftersom vi vaknade till denna ohyggliga takatalvi på lördag morgon kändes det helt ok att spendera helgen inomhus och för en gångs skull lyssna på en moders goda råd. På lördag fixade jag klänningens fram- och bakstycke och i dag har jag satt ihop kjoldelen. "Det gick snabbare än jag trodde", tänker hon självbelåtet medan hon dricker en cider och skriver blogginlägg...
Nu är det egentligen bara finjusteringar kvar: klänningslivet ska kläs med spets (som jag ska gå och köpa i morgon), kjoldelen ska fållas och blixtlåset sättas på plats. Blixtlåset är det svåraste momentet, men som tur är har blivande svärmor Lis-Marie lovat hjälpa mig med det! Som van sömmerska har hon sytt mången brud- och aftonklänning.
Här är några bilder från veckoslutets sweatshop. Som du ser så fick jag hjälp på vägen:
Klänningslivet är sytt i två lager: siden och fodertyg. På dem kommer ännu spets. Prototypen som jag lagade i januari blev lite för kort i midjan. Igår justerade jag mönstret så att nedre kanten blev ett par cm längre och nu sitter den perfekt i midjan. Hyvä minä!
Oops, nu blev jag fast! Egentligen har jag legat på soffan hela helgen...
Danne hjälpte mig att få rätt mått på kjolarna...
... och lagade avokadopasta. (Du märker varför jag vill gifta mig med honom!)
Kjolen består av fyra lager halvmånar, ca 3 meter tyg vardera. Lagret underst är fodertyg, sen ett tätare sidentyg och till sist två lager sidenchiffong. Klänningen väger oväntat mycket, den känns bra, inte för vispig.
I väntan på spetsen:
Nu är det egentligen bara finjusteringar kvar: klänningslivet ska kläs med spets (som jag ska gå och köpa i morgon), kjoldelen ska fållas och blixtlåset sättas på plats. Blixtlåset är det svåraste momentet, men som tur är har blivande svärmor Lis-Marie lovat hjälpa mig med det! Som van sömmerska har hon sytt mången brud- och aftonklänning.
Här är några bilder från veckoslutets sweatshop. Som du ser så fick jag hjälp på vägen:
Klänningslivet är sytt i två lager: siden och fodertyg. På dem kommer ännu spets. Prototypen som jag lagade i januari blev lite för kort i midjan. Igår justerade jag mönstret så att nedre kanten blev ett par cm längre och nu sitter den perfekt i midjan. Hyvä minä!
 |
Danne hjälpte mig att få rätt mått på kjolarna...
... och lagade avokadopasta. (Du märker varför jag vill gifta mig med honom!)
 |
Kjolen består av fyra lager halvmånar, ca 3 meter tyg vardera. Lagret underst är fodertyg, sen ett tätare sidentyg och till sist två lager sidenchiffong. Klänningen väger oväntat mycket, den känns bra, inte för vispig.
I väntan på spetsen:
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)